Favoriten Glenfarclas höll för trycket och sopade banan med konkurrenterna i den första VM-deltävlingen i Nynäshamn. Den anda semifinal-platsen togs överraskande av okända Glenburgie. Kändisen Glen Moray blev sist. Whiskyexperten Henrik Aflodal lyckades pricka in resultatlistan i förväg.

RESULTAT VM-PROVNING NYNÄSHAMN 1. Glenfarclas (till semifinal) 2. Glenburgie (till semifinal) -------------------------------- 3. Linkwood 4. Royal Brackla 5. Glenlossie 6. Glen Moray 115 poäng 79 --------- 29 25 13 12   POÄNGSYSTEM: Varje provningsdeltagare raknar sina tre favoriter – guldwhiskyn får 4 poäng, silver 2 poäng och brons 1 poäng. Från varje deltävling går två whiskies vidare till semifinal, Nynäshamnsjuryn röstade fram Glenfarclas och Glenburgie. AFLODALS RÖSTSEDEL 1. Glenfarclas 2. Glenburgie 3. Linkwood 4. Glenlossie 5. Royal Brackla 6. Glen Moray Aflodal har i egenskap av expert dubbla röster. VM-DELTÄVLING VM-deltävlingen genomfördes i Nynäshamn 8 april. Whiskyn blindprovades av deltagarna. Kompletterande tävling i Stockholm 22 maj.

FAKTA: Maltwhisky-VM 2005 • 100 maltwhiskies möts i en World Cup. 18 deltävlingar genomförs på olika platser i Sverige. De två bästa i varje deltävling går vidare till fyra semifinaler i Stockholm, Härnösand, Malmö och Göteborg. Slutlig ’Grande Finale’ går av stapeln kring Lucia i Stockholm. • Juryn består av ”vanliga” whiskykonsumenter som provar whiskyn halvblint, deltagarna vet alltså vad som väntar men inte i vilken ordning whiskyn kommer ut. Ordförande i varje ”jury-grupp” är Whiskyspots chefredaktör Henrik Aflodal vars resultatlista offentliggörs innan deltagarnas röster redovisas. En extra krydda för alla inblandade, har experten rätt eller inte? • Tävlingsdeltagarna väljs ut av Whiskyspot. Det ska vara en normal whisky som är representativ för destilleriet. Kring 40-46 procent. Från 10 till 15 år. Helst bästsäljaren internationellt eller i Sverige. Nästan alla destillerier i Skottland är representerade, några enstaka saknar officiella buteljeringar varför de utgår. • Etablerade maltwhiskynationer som Skottland, Irland och Japan är med, övriga ”nya” världen exkluderas, de får växa på sig.

STORY: Glenfarclas mot kustnära Speyside Glenfarclas har whiskyskottlands pampigaste entré. Destilleriet kryper ihop vid foten av berget Ben Rinnes, ett stycke bort myllrar skogspartiet Tomfarclas. Uppstart redan 1836 som gårdsdestilleri med namnet Rechlerich Farm. Köptes 1865 av grannen, bonden John Grant. Whiskymakandet var mest en hobby fram till 1896 då sonen George totalrenoverade och byggde ut och inom tio år var succén ett faktum. George bjöds till och med in till Balmoral Castle för att jaga med kungen! Familjen har aldrig släppt kontrollen, nu regerar femte generationen Grant, John L S med pappa George som styrelseordförande. Glenfarclas är det ena av två destillerier i Skottland med världsrenommé som ägs av grundarfamiljen (det andra är Springbank). George bor fortfarande i ett hus på själva destilleriet, sonen John är mer urban av sig och bor i Inverness. Först för några år sedan gav man upp boskapsskötseln, Glenfarclas födde upp Aberdeen Angus-kritter, nu räcker det med fårbaggar som betar av kullarna ovan destilleriet. När det gäller whiskyn försvarar männen sitt fadersarv med frenesi och fasthet, alla som buteljerar whiskyn som singelmalt i eget namn dras inför rätta. Det är ju från singelmalten familjen har sin utkomst, därför utgör Glenfaclas det eviga undantaget i en business som annars stavas BLENDED SCOTCH. Här finns inga stora reklambudgetar, whiskyn säljer sig själv på egna meriter. Därför är den stark hemma i Skottland, men även ute i Europa och Nordamerika samt i Fjärran Östern. När det gäller Glenfarclas kan man säga att maltwhiskyn expanderar från källan. Tidigt förstod Grants att det personliga mötet med konsumenten är viktigt. Redan 1973 öppnade Glenfarclas sitt besökscentrum (ett av de första i Skottland, efter Glenfiddich). Maltmarknaden hemma i Sverige är för ung för att ha upptäckt whiskyn, men i takt med att kunskaps- och erfarenhetsmassan ökar ger nog svensken vika. Det går inte att blunda för något som är genuint bra. Whiskyn makas på smältvatten som rinner ned för Ben Rinnes bergssidor, filtreras genom granit och ljungmossa som mjukar upp vattnet innan det når destilleriet. Glenfarclas använder Speysides största pannor vilket ger ett raffinerat attackerande destillat, kryddigt och stringent på samma gång. På traditionellt vis lagras whiskyn i första hand i sherryfat, en del förstagångs och resten återanvända, plus en liten del nya bourbonfat. Sherryn är därmed alltid närvarande i whiskyn. Glenfarclas utmanare hämtas från Speysides huvudstad Elgin med omnejd, samtliga med kustnära läge, men glöm snacket om sälta det är bara romantiska floskler glada whiskyskribenter tar till närhelst havet är i sikte. Glen Moray ligger i utkanten av Elgin och startades 1897 i ett gammalt bryggeri. Huvudvägen västerut passerar intill och fram till 1680 låg här stadens galgbacke där kriminella hängdes. Utgrävningar 1962 av Gallowcrook Hill uppenbarade sju kranier, en med en muskötkula inbäddad i käkbenet. Malten är annars mest känd för att vara kända Glenmorangies parhäst, fast egentligen är den en blending-malt, merparten av produktionen på 1,6 miljoner liter årligen går till blending. Släppt som singelmalt 1976 och av Glenfarclas utmanare den mesta ”singelmalten” med växande varumärke. Glenburgie ligger en bit västerut utanför orten Forres. Helt okänd för allmänheten, en riktig blendingmalt-doldis. Startat 1810 av William Paul under namnet Kilnflat, byggdes ut på 1870-talet och tog namnet Glenburgie. Drogs in i blended-whisky-karusellen, 1890 hade wash-pannan (den andra pannan) vuxit till 6800 liter från ursprungliga 400 liter. Köptes upp av kanadensiska Hiram Walker 1936 och jobbar idag för Ballantines. På väg in i Chivas-gruppen just nu när Allied styckas mellan franska Pernod Ricard och amerikanska Jim Beam. Ännu längre västerut, närmare Inverness, startades 1812 Royal Brackla av Captain William Fraser inrymt i ett gammalt 1700-talsbryggeri. Karln hamnade snabbt i klammer med myndigheterna eftersom han var ovillig att betala skatt. ’His Majesty’s Customs & Excise’ bötfällde honom upprepade gånger. Vilket inte hindrade att Kung William IV 1835 utnämnde destilleriet till kunglig hovleverantör, kungen var så förtjust i whiskyn. Hans efterföljare Drottning Victoria förnyade förtroendet. Senare i livet blending-malt. Från 1926 leverantör till Bisset’s Finest Old och Gold Label. 1943 gick ägaren John Bisset & Co upp i Distillers Company Limited (DCL, nuvarande Diageo). Renoverat 1965 och 1980 då kapaciteten fördubblades från två till fyra pannor. Sovande i sex år mellan 1985 till 1991. Slutligen sålt till Bacardi och Dewar’s 1998. På andra sidan om Elgin står Linkwood, rest 1821 av Peter Brown, namnet togs från omgivande skogsparti. Originalbyggnaderna revs 1870 och större pannor sattes in, wash-pannan på 7500 liter och sprit-pannan på 7000 liter. Köptes 1936 av Scottish Malt Distillers (dagens Diageo). Moderniseringar följde först 1963 och 1973, då ett skuggdestilleri slogs upp intill. Nya Linkwood B producerar en närapå identisk sprit som originalet Linkwood A (gamlingen körs bara igång när det behövs). Roderick Mackenzie som var chef mellan 1945 och 1963 ansåg att allt bidrog till whiskyn, därför fick inget ändras eller ens röras, inte ens spindelväven i hörnen. Det var när han gick som stället byggdes om, för första gången sedan 1870 (närapå hundra år emellan). Idag omhuldad blending-malt inom Diageo. Glenlossie ligger på vägen mot Rothes och är en renodlad blending-malt, omtyckt av blenders. Byggdes 1876 av John Duff, tidigare manager på Glendronach. I drygt 20 år levererade man malt till blends men tvingades 1897 gå i likvidation. Nya bolaget Glenlossie-Glenlivet sögs upp i DCL 1930. Moderniserades på 1950- och 60-talen då också elektricitet installerades för första gången, samtidigt utökades antalet pannor från fyra till sex. Dessutom lades en ’purifier’ till efter andra pannan för att lätta upp destillatet något, Glenlossie är alltså destillerad 2,5 gånger. Delar tomt med Mannochmore som byggdes 1971.

Vill du delta i VM-provningarna?
Se www.aflodal.com för info & anmälan.
18 provningar våren och hösten 2005.